Att ha ett coachande förhållningssätt i sitt ledarskap innebär att väcka lusten, kreativiteten och motivationen hos gruppen eller individen. Genom att låta medarbetaren själv sätta ord på sina tankar och känslor kan
den mest obekväma förändring genomföras av alla. Du kan göra individuella handlingsplaner med varje medarbetare och både mäta och följa upp delmål och mål.
Som ett exempel kan vi ta beslut på personalmöten.
Många gånger verkar alla vara överens om vad som ska göras och vem som ska göra det.
Ibland kan det sedan räcka med att mötet upplöses och på vägen därifrån kommer kritiken och missnöjet.
Det är betydligt lättare att kvalitetssäkra de beslut som tas under mötet om besluten är förankrade i viljan att genomföra dem.
Här krävs det att Du ger tid för aktivt lyssnande och öppna frågor, det vill säga frågor som ger möjlighet till en inre dialog som kanske inte alltid leder till ett svar i realtid. Men Du kommer att få kongruenta svar. Dvs svar som bottnar i individens egen uppriktiga upplevelse.
Din invändning kanske blir -"Det tar ju så lååång tid!, och att det vore bättre att helt enkelt säga;
-"nu tänker jag att vi gör vi så här när det gäller den förestående förändringen", är det ok? Bra!
Alternativet i Coachande ledarskap är tex att fråga.:
-"Hur kan Du bidra i den förändring vi ska göra, vilken roll skulle Du vilja ha i den processen vi har i uppdrag att genomföra?
Faktum är att förändringsprocesser som är förankrade går fortare och medarbetarna kan få en väldigt stor fart då De känner att De har kontroll och inflytande, vilket ger motivation.
Tänk också, vilken möjlighet att lära känna gruppen och individerna.
Värdefull kunskap. Inför nästa förändring och utmaning.
Grädde på moset är att Du kopplar ihop organisationens/företagets målsättning med
medarbetarnas aktiva deltagande. Applåder följer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar