De osynliga resurserna

När jag träffar nya grupper och individer inom vård och omsorg försöker jag alltid att ha med mig tanken om de osynliga resurserna.

Resurser som finns där hos individen men som ibland kan vara svåra att se om man inte medvetet letar efter dem.

Inte sällan är de maskerade bakom resurslöshet cementerad genom åratal av lågt självförtroende och avsaknad av bekräftelse och relevanta forum för växande.

När vi ses kanske Du inte visar det på utsidan. Dina behov och Din lust. Dina kunskaper och Dina unika erfarenheter. De har ett värde inte bara på pappret utan även för andra. Vi ska tillsammans leta efter dem för vi behöver Dig. Det behövs kanske inte så mycket för att väldig mycket inom Dig  ska hända. Om Du blir sedd.

När individen sedan börjar resa kan utvecklingen gå väldigt fort även om personen är lite äldre. Det kan handla om en livsresa, klassresa eller en akademisk resa, eller alla resor samtidigt. behov och lust som stått på "stand by" under ett halvt liv.

Jag vet ju själv mycket väl av egen erfarenhet vad som kan hända när motivationen till detta kommer igång. När vi kan vara tillåtande och inkludera oss själva i livets möjligheter.

Det är en process och kan göra lite ont. Det vi inte gjort. Valen vi gjorde. Konsekvenserna. Men det är INTE försent. Det är en tankens och känslans dörr att öppna tillsammans med individen och gruppen. Det är första steget i resan mot något nytt.

Som talesättet säger:

"en persons resa kanske inte ser så märkvärdig ut, tills vi får reda på var den startade."