Vård & omsorg behöver nytänkande

Varför har det egentligen hänt så lite inom vård & omsorg på 100 år?

Visst har pottorna ersatts av toaletter, florence nightinggale har försvunnit, det finns lite fler män i verksamheterna, privata utförare har tillkommit.

Men känslan av maktlöshet verkar bestå. Möjligheten att konkret påverka. Det är fortfarande ett lågstatusjobb i folkmun och tyvärr ofta bland befintlig personal att arbeta inom vård & omsorg.
Kritiken medialt ökar.

Ett av de största problemen med förändring inom vård & omsorg är det faktum att de som verkar där är fullt upptagna med att hjälpa andra. Vilket ju är själva poängen givetvis. Men det behövs nu att alla lyfter blicken och tittar framåt. Mot något nytt. Och att det stimuleras konkret av chefer högre upp i organisation och ledning.

Det finns ju en anledning till att många nya idéer, innovationer, uppfinningar och positiva förändringar kommit till. De som utvecklat dem har haft fokus på just utveckling.

Ansvar tas gärna om lusten finns.Om man kan se poäng och möjlig påverkan. Och bakom frustrationer och dagliga bekymmer finns det ute i verksamheterna många bra idéer bland medarbetare och chefer redo att tas tillvara.

Varför inte strategiskt inrätta microlokala tankesmedjor med duktig smart personal.
Låt de tankesmedjorna bli fokusgrupper för positiv förändring. Tankar som sedan får möjlighet att testas "in action" naturligtvis.

Detta behövs allra mest kanske inom äldreomsorgen där väldigt lite insatser görs för personalen.

Vi behöver släppa sargkanten och sluta krampa. Vi är fantastiska vi inom vård & omsorg!